Den 1 juni 2023 infördes en ny taxa för försvarare och målsägandebiträden i förordnandemål, dvs. mål där utredningen läggs ner innan åtal väcks. Försvarare och målsägandebiträden riskerar då att inte få betalt för allt arbete som lagts ned, vilket kan innebära problem för rättssäkerheten.
Mellan åren 2016 och 2020 ökade statens kostnader för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor, en ökning med 24 procent. I en analys av Domstolsverket har man kunnat identifiera en kraftig ökning av andelen förordnandemål. Förordnandemål innebär att det har förordnats försvarare och målsägandebiträde, men åtal har inte väckts.
Syftet med den nya taxan är att förenkla handläggningen av ersättningsanspråk och att minska statens kostnader för rättsliga biträden. Den nya taxan ska beräknas efter förhörstidens längd under förundersökningen. Målet avlutas hos domstolen genom ett avskrivningsbeslut som också innehåller ett beslut om kostnadsersättning till det rättsliga biträdet.
Advokatsamfundet kritiskt
Advokatsamfundet är kritiskt till den nya taxan. Samfundet anser bland annat att förhörstiden är en dålig måttstock när skälig ersättning för försvarare och målsägandebiträden ska bestämmas. Förhörstiden motsvarar sällan det arbete som krävts för att tillvarata klientens intressen enligt de advokatetiska reglerna. Många gånger krävs det arbete både innan och efter förhör. Detta kan innebära att biträdena inte kommer få betalt för allt nedlagt arbete. Det kan resultera i att advokater och jurister inte kommer ha möjlighet att lägga ner den tid som behövs för att ta tillvara klientens rättigheter, vilket skulle kunna innebära rättssäkerhetsproblem.
Inlägget Ny taxa – en fara för rättssäkerheten? dök först upp på Amber Advokater.